Södertälje Konsthall

Södertälje Konsthall

Utställningar

2020

Amina Zoubir tar ställning för berberdrottningar
— historia och mytologi
Av Amina Zoubir,

Amina Zoubir tar ställning för berberdrottningar
— historia och mytologi
Av Amina Zoubir,

Amina Zoubir tar ställning för berberdrottningar
— historia och mytologi
Av Amina Zoubir,

Amina Zoubir tar ställning för berberdrottningar
— historia och mytologi
Av Amina Zoubir,

Amina Zoubir tar ställning för berberdrottningar
— historia och mytologi
Av Amina Zoubir,

Amina Zoubir tar ställning för berberdrottningar
— historia och mytologi
Av Amina Zoubir,

Amina Zoubir tar ställning för berberdrottningar
— historia och mytologi
Av Amina Zoubir,

Utställningar

2020

Amina Zoubir tar ställning för berberdrottningar
— historia och mytologi
Av Amina Zoubir,

Amina Zoubir
Amina Zoubir installation

Visas mellan

30/04 – 27/06, 2020

Myten och bildens kraft
Utdrag ur text av Sara Rossling

Vad betyder det att vara kvinna i Algeriet? Den frågan har följt konstnären Amina Zoubir under hennes uppväxt och har utvecklats till en viktig utgångspunkt i hennes konstnärskap genom video, performance i det offentliga rummet, skulpturer, teckningar och installationer. Amina växte upp på 1980- och 90-talet och bevittnade en våldsam tidsepok av inbördeskrig mellan regeringen och olika islamiska grupper som förändrade det algeriska samhället. Ett krig genom vilket algeriska kvinnor också påverkades av arvet från en lång och brutal kolonialhistoria under Frankrike som fortsatt att främja ett kvinnofientligt samhälle. På så sätt är sociala och genusrelaterade frågeställningar i det samtida Algeriska samhället starkt sammanlänkade med postkoloniala frågor.

Under de senaste århundradena har både den arabiska invasionen och Frankrikes kolonialpolitik bidragit till en specifik manlig blick på algeriska kvinnor, vilken betonats under 1900-talets trasiga historia och ojämlika samhälle. En sådan blick har även bidragit till att marginalisera ursprungsbefolkningen, amazigh eller berber som de kallats sedan den romerska erövringen och vilkas situation kom att betonas under 1900-talets fokus på jämställdhetsfrågor. Särskilt kvinnor från Nordafrika har drabbats av ett dubbelt förtryck, både genom kolonialmakten och den patriarkala strukturen. Vissa av krigsstrategier riktade sig också uttryckligen mot kvinnor genom att kontrollera samhällsreformer som äktenskap och genom fysiska och mentala kränkningar. Ett kolonialt spår i dagens visuella kultur är de vykort som visar avbeslöjade (bokstavligen) berberkvinnor fotograferade med nakna bröst, avbildade som exotifierade lustobjekt, och som frigjorda kvinnor för att främja franska ideal. Syftet bakom vykorten var bland annat att förstöra bilden av den heliga kvinnofiguren som ett sätt att dominera algeriska män.

Utställningen Amina Zoubir tar ställning för berberdrottningar: historia och mytologi är en del i den stora Ernest Mancoba-utställningen på Södertälje konsthall och konstnärens första soloutställningen i Sverige. Den visar ett urval av skulpturer, kollage, teckningar och en bildtapet tillsammans med installation över ett personligt forskningsprojekt som har sammanställts av konstnären under de senaste tre åren. Installationen presenterar det senaste kapitlet i hennes pågående forskning över kvinnlig representation och kvinnors historia i Nordafrika genom koloniala bilder och bilder av berberdrottningarna Tin Hinan (fjärde århundradet), Kahina Dihya (700-talet) och Lalla N’Soumer (1830-1863.) Drottningar som styrde matriarkala samhällen i Maghreb och vars historia har utelämnats i den algeriska skolundervisningen. Lalla N’Soumer var till exempel en viktig figur i motståndsrörelsen som bekämpade den tidiga franska koloniala invasionen. Tin Hinan vandrade över Saharaöknen för att fly det romerska förtrycket. Kahina Dihya blev halshuggen på grund av sin inflytelserika position i samband med att hon ledde trupper mot den arabiska invasionen. Så vilken roll kan dessa vykort och bilden av berberdrottningar spela idag, och hur har dessa bilder skrivits in i samtida representationer av kvinnliga kroppar?

Zoubir bearbetar den destruktiva historien som är inkapslad i de koloniala bilderna genom att under upprepade gånger teckna av kvinnorna från vykorten. Som en mothandling  ger hon kropp till de berättelserna om berberdrottningarna genom att skulptera Tin Hinans fötter och Kahina Dihyas självsäkra ansikte. Samtidigt dekonstruerar hon en samling koloniala vykort i original som hon har i sin ägo genom att klippa dem i små, nästan oigenkännliga bitar, för att sedan sätta samman dem och skapa nya former.

Till skillnad från collagen kan Zoubirs tapeter vid första anblicken ses som en enkel systematisk upprepning av en spegelvändbild av den kvinnliga krigaren Lalla N’Soumer, i stridsposition med vapen. Genom att tillämpa upprepning i sitt arbete understryker Zoubir en bekant dikotomi: kvinnan som prostituerad (de koloniala vykorten) och som upphöjd figur (Berber-drottningarna) — och ”avslöjar” dem som kvinnor, dvs människor — samtidigt avslöjar hon bilderna som myter.

Sara Rossling är en oberoende curator och skribent, för närvarande baserad i Stockholm. Hon är intresserad av tvärvetenskapligt tänkande, kollektivitet och konstnärliga reaktioner på samhällsfrågor samt processer med ansats att omskriva historia. Hon arbetar med utställningar, forskningsbaserade konstprojekt och text. Hennes senaste utställning är UNDER SKIN med konstnären Marcia Kure i Rutiga Golvet – ett mötesrum för konstteori, publikationer och utställningar på Kungl. Konsthögskolan Stockholm.

Översättning från originaltext på engelska till svenska av Södertälje konsthall.

Läs hela texten <a href=”https://www.sodertaljekonsthall.se/en/exhibitions/amina-zoubir-taking-a-stance-on-berber-queens/”>här</a> – länk till engelska versionen

Tack till Iaspis, Konstnärsnämndens internationella program för bild- och formkonstnärer.

Video: Samtal mellan Amina Zoubir och Joanna Sandell, chef Södertälje konsthall om utställningen <em>Amina Zoubir tar ställning för berberdrottningar, </em>27 april 2020.