Blå Tåget är uppförd i stengods och konstnären Gustav Kraitz har skapat många skulpturer i denna teknik:

”Vi använder de gamla kinesernas arbetsmetoder. Det är ett kulturarv. Men det innebär inte att vi vill göra kinesisk keramik, utan enbart att vi vill främja vår keramiska kultur med en idag nästan bortglömd urgammal men för konsten mycket betydelsefull teknik. Vi har kanske valt den svåraste metoden – men det är den som ger bäst resultat.”

Gustav Kraitz (född 1929) och Ulla Kraitz född 1936) är konstnärer och arbetar ofta tillsammans. Gustav Kraitz kom till Sverige 1956. Han flydde det Ungerska upproret. Han tillfångatogs av sovjetisk makt under studietiden vid Konstakademin i Budapest och sattes i slavarbete med att bygga upp de av tyskarna raserade kolgruvorna söder om Moskva. Efter fem års slavarbete med att skyffla kol – endast tio procent av de 3000 fångarna överlevde – återvände han till studierna och kunde senare ta sig till Sverige.

GUSTAV KRAITZ är född 1926 i Miskolc, Ungern. Han kom till Sverige efter oroligheterna i Ungern 1956 och bosatte sig i Huddinge där han blev nära granne till framlidne Asmund Ahrle. Gustav Kraitz har utbildats vid Konstakademien i Budapest och arbetar som keramiker tillsammans med hustrun Ulla. En av sina första utställningar hade Gustav Kraitz på Sveagalleriet i Stockholm 1965. Under åren har han haft minst fem utställningar i Stockholm, bl. a. på Östasiatiska Museet 1974 där han byggt upp sin speciella typ av ugn enligt en gammal kinesisk tradition.

År 1996 ställde Gustav och Ulla ut tillsammans på Prins Eugens Valdemarsudde. Runt om i Sverige har han haft ett tjugotal separatutställningar. Hans konst har visats även i Danmark, England, Tyskland, Ungern och i Frankrike på Le Centre Culturel Suedoise i Paris. I år, 2000, har Gustav Kraitz ställt ut i Konsthallen i Lund, Longhouse på Long Island NY och Museet San Angelo i Texas. Redan tidigare har ett flertal utställningar ägt rum i USA. Gustav Kraitz har haft många offentliga uppdrag. Ett värt att nämna är Raoul Wallenbergmonumentet utanför FN-huset i New York. Till detta monument har Gustav hämtat gatsten från Budapest som markbeläggning och i denna står en diabasobelisk som krönts med ett blått keramikklot.

”Blå tåg” ”lektåget” tillkom, som ett offentligt uppdrag, i samband med att Gågatan fick sitt nuvarande utseende. Kulturchefen Eje Högestätt och stadsträdgårdsmästaren lade fram ett gemensamt förslag att Gustav Kraitz skulle få utföra två dammar och en lekskulptur utefter Gågatan. Dammarna skulle inramas av keramiska delar och ur stora keramiska skålar på olika höjd skulle vatten skumma. De styrande politikerna refuserade förslaget med de Kraitzska dammarna men antog lekskulpturen. Man var betänksam beträffande hållbarheten. Lekskulpturen som också är i keramik har dock under årens lopp stått emot alla barns attacker, med den äran. Uppdraget till dammarna gick till arkitekterna Erik och Tore Ahlsén, som ritat Kringlanhuset.

Text ur boken Skulptur i Södertälje av Göran Gelotte och Jan Lindqvist