Södertälje Konsthall

Södertälje Konsthall

Projekt

2018

Decolonising Södertälje konsthall
— Släkten och slavarna av Carl Johan De Geer
Av Kalmar konstmuseum, Södertälje konsthall, Norrköpings Konstmuseum,

Decolonising Södertälje konsthall
— Släkten och slavarna av Carl Johan De Geer
Av Kalmar konstmuseum, Södertälje konsthall, Norrköpings Konstmuseum,

Decolonising Södertälje konsthall
— Släkten och slavarna av Carl Johan De Geer
Av Kalmar konstmuseum, Södertälje konsthall, Norrköpings Konstmuseum,

Decolonising Södertälje konsthall
— Släkten och slavarna av Carl Johan De Geer
Av Kalmar konstmuseum, Södertälje konsthall, Norrköpings Konstmuseum,

Decolonising Södertälje konsthall
— Släkten och slavarna av Carl Johan De Geer
Av Kalmar konstmuseum, Södertälje konsthall, Norrköpings Konstmuseum,

Decolonising Södertälje konsthall
— Släkten och slavarna av Carl Johan De Geer
Av Kalmar konstmuseum, Södertälje konsthall, Norrköpings Konstmuseum,

Decolonising Södertälje konsthall
— Släkten och slavarna av Carl Johan De Geer
Av Kalmar konstmuseum, Södertälje konsthall, Norrköpings Konstmuseum,

Projekt

2018

Decolonising Södertälje konsthall
— Släkten och slavarna av Carl Johan De Geer
Av Kalmar konstmuseum, Södertälje konsthall, Norrköpings Konstmuseum,

Bild på en gammal borg

01/12 – 03/05, 2020

Introduktion
Joanna Sandell, chef, Södertälje konsthall

Längs med Västafrikas kust fanns 66 slavfort. Idag vittnar de sönderfallande byggnaderna om en del av mänsklighetens mörkaste historia. Genom utställningen Släkten och slavarna av Carl Johan De Geer förflyttas vi tillbaka till sextonhundratalet och för samtidigt ta del av en högst personlig släkthistoria. Carl Johan De Geer är släkt med ”den svenska industrialismens fader”, handelsmannen och slavhandlaren Louis De Geer, i rakt nedstigande led femton generationer tillbaka. Kan skuld gå i arv? Vad vet vi egentligen om Sveriges inblandning i slavhandeln?

 

Utställningen är producerad av Helena Scragg på Norrköpings Konstmuseum, med utgångspunkt ur Louis De Geers viktiga men sällan ifrågasatta roll för Norrköpings industrihistoria och dess kopplingar till exempelvis salvhandel. I och med utställningen Släkten och slavarna fortsätter Södertälje Konsthall på det postkoloniala spår som inleddes med Kudzanai Chiurais utställning Vansinnets historia där vi möttes av en undersökning av hur kolonialismens brutalitet lever vidare och återskapas på den afrikanska kontinenten. I Släkten och slavarna är dock perspektivet svenskt.

Carl Johan De Geer, född 1938, är ett välkänt namn inom svensk kulturliv. Han är älskad som konstnär, författare, formgivare och filmare. Genom hans konstnärskap har vi ofta fått ta del av personliga och humoristiska familjeuppgörelser kopplade till större samhällsfenomen och politikområden. Enligt DNs konstkritiker Birgitta Rubin är Släkten och slavarna det viktigaste arbete Carl Johan De Geer någonsin har gjort.

Slavfortet Cape Coast Castle, tidigare kallad Carolusborg, byggdes i mitten av 1600-talet för att etablera handel på Svenska guldkusten, (nuvarande Ghana). Fortet byggdes om och utvecklades, togs över av danskarna, för att sedan tas över av engelsmännen som uppförde byggnaden i sten. Det var här som handelsmannen Louis De Geer verkade och efter honom fortsatte hans söner Louis och Laurent att driva företaget, inklusive slavstationen, vidare. I Södertälje Konsthall möter vi Carl Johan De Geers fantasirika uppgörelse med denna historia. I konsthallen finns också pedagogiskt material och en nyinspelad film där en av guiderna till slavfortet Cape Coast Castle,Francis Kofi Essel, berättar om fortets historia från ett ghanesiskt perspektiv.​

Tack till Stiftelsen Längmanska kulturfonden och Stiftelsen Helge Ax:son Johnson samt Fredrik Morsing, Sveriges konsulat i Accra. Utställningen är producerad av Norrköpings Konstmuseum.

Film och ljud (Ghana): Steuart Wright.