Södertälje Konsthall

Södertälje Konsthall

Utställningar

1971

Två Belgiska Konstnärer
Av Bram Bogart, Walter Leblanc,

Två Belgiska Konstnärer
Av Bram Bogart, Walter Leblanc,

Två Belgiska Konstnärer
Av Bram Bogart, Walter Leblanc,

Två Belgiska Konstnärer
Av Bram Bogart, Walter Leblanc,

Två Belgiska Konstnärer
Av Bram Bogart, Walter Leblanc,

Två Belgiska Konstnärer
Av Bram Bogart, Walter Leblanc,

Två Belgiska Konstnärer
Av Bram Bogart, Walter Leblanc,

Utställningar

1971

Två Belgiska Konstnärer
Av Bram Bogart, Walter Leblanc,

Bild: Walter Leblanc
Målning Walter Leblanc

Ur arkivet, visades

28/03 – 18/04, 1971

Idén till denna utställning föddes vid ett sammanträffande med belgiska konstnärer hösten 1970, då vi fick kontakt med belgiska kulturministeriet och avdelningen for belgisk konst och konstutställningar utomlands. Vi är tack skyldiga avdelningen och dess chef, F. de Lulle, for det arbete och de kostnader man åtagit sig i samband med utställningen.

Belgiens konsthistoria har präglats av landets utsatta geografiska och politiska läge. I våra dagar är Belgien kanske mer än någonsin Europas centrum vilket även har kommit att avspegla sig i dess rika konstliv.

Det är en glädje att i Södertälje konsthall kunna visa två av det nuvarande Belgiens främsta konstnärer, vilka var sitt lands representanter vid Venedigbiennalen 1970.

Begreppet ”konst i Belgien” rymmer inom sig ett par av höjdpunkterna i europeiskt måleri.

Den gammalnederländska-flamländska konstens blomstring under 1400-talet är en unik konsthistorisk händelse. Politiska omvälvningar, en begynnande demokrati och näringslivets uppsving – flamländska vävnader var eftersökta i hela Europa – skapade ett konstintresserat borgerskap, vars smak utgjorde de sociala och estetiska förutsättningarna for den stora konstnärliga produktionen.

Utvecklingen inleddes av Jan van Eyck vars stil fick betydelse långt utanför Flandern. lnom landets gränser blev hans besjälade realism utgångspunkten for en mäktig tradition som först Pieter Brueghel d.ä. och senare, under barocken, Pieter Paul Rubens kunde bryta. Grundförutsättningarna var nu helt annorlunda. Konsten gynnades under 1600-talet av motreformationen och blev katolskt kyrklig och aristokratisk.

Universalgeniet Rubens motsvarade den idealtyp som samtiden förhärligade. Han fick kolossala uppdrag som han löste genom att till sin ateljé, som medarbetare, knyta flera av sin tids mera framstående och lovande yngre konstnärer.

Det nuvarande Belgien blev en självständig stat först 1830 efter att sedan 1400-talet ha varit burgundiskt, habsburgskt och spanskt lydland, fransk och österrikisk besittning och slutligen förenat med Holland. Ett nytt ekonomiskt uppsving skapade under 1800-talet förutsättningar for en ny utveck­ling av konsten. Som den mest framträdande gestalten inom belgiskt måleri i modern tid ser vi James Ensor. Med sitt ljusmättade, symboliska måleri föregriper han 1900-talets expressionistiska och surrealistiska konst. Ledande inom den moderna genera­tionen under mellankrigstiden blev expressionisten Constant Permeke och surrealisterna Rene Magritte och Paul Delvaux. Den internationella inriktningen i belgisk konst, som började med surrealismen fortsatte efter andra världskriget med ett geometriskt eller expressivt abstrakt måleri, dar särskilt den belgisk-holländsk-skandinaviska CoBrA-­gruppen framstår.

Ingvar Claeson

Katalog: