Nordiskt och internationellt i Södertälje. Några synpunkter
Av Eje Högestätt
Nordiskt och internationellt i Södertälje. Några synpunkter
Av Eje Högestätt
Nordiskt och internationellt i Södertälje. Några synpunkter
Av Eje Högestätt
Nordiskt och internationellt i Södertälje. Några synpunkter
Av Eje Högestätt
Nordiskt och internationellt i Södertälje. Några synpunkter
Av Eje Högestätt
Nordiskt och internationellt i Södertälje. Några synpunkter
Av Eje Högestätt
Nordiskt och internationellt i Södertälje. Några synpunkter
Av Eje Högestätt
Texter
Nordiskt och internationellt i Södertälje. Några synpunkter
Av Eje Högestätt
Bildtext: Magdalena Abakanowicz, en polsk konstnär vars utställning i Södertälje Konsthall 1970 verksamt bidragit till hennes världsrykte som djärv och fri textil ”skulptör”. Hon kallar sina arbeten ”Space works” och ”Wall works”. Efter utställningen i Södertälje fick Magdalena Abakanowicz i uppdrag att fylla en stor hall i Huddinge nya sjukhus med hängande textila skulpturer. Hon har också utfört världens största textila utsmyckning (se bilden)
i s’Hertogenbosch i Holland, fullbordad I971.
Foto: Jan Nordahl
Södertälje konsthall började internationellt 1968 med den stora bildvävnadsutställningen från Egypten. Det var ett initiativ från Södertälje. Undertecknad fick tom åka och välja ut ett femtiotal konstverk ur ett väldigt material i ateljéerna i Harrania. Den lilla satsningen lönade sig stort. Utställningen blev en stark inledning för Konsthallen och en stor framgång, även bland konstköpare som annars är rätt svåra att ”ragga upp” i Södertälje.
Bild: Konstantin Xenakis, en konstnär med grekiskt ursprung, verksam i Paris och Berlin, arbetar med färgat ljus och rörelse, en animerad skulptur av magisk-exotisk karaktär, en mekanisk, illuminerad balett av självlysande blommor och eldflugor vars verkan förstärks genom mångfaldigande spegeleffekter i nattligt svarta scenrum (bilden nedan). Han utställde 1969 i Södertälje konsthall tillsammans med fransmannen Paul Armand Gette, en ledande avantgardist och viktig kontaktman i Konsthallens internationella utställningsarrangemang.
Direktkontakten med internationella konstnärer och kritiker har Södertälje hållit sedan starten. Detta finns dokumenterat b.l.a i en artikel i katalogen till utställningen ”Multiplication” 1971. ”Multiplication” med framstående konstnärers multikonstverk blev förresten en av de mest omskrivna utställningarna i vår konsthall, med artiklar inte bara i lokalpress. Den rymde ju också mästare som Annan, Cesar, Degottex, Dufo, Gette, Gilli, Maglione, Niki de St Phalle, Sanjouand, Kowalski, Takis, Tinguely, bland sina trettiotvå internationella namn.
Nästan hela den utställningen valde undertecknad i ateljéer och på utställningar i Paris och transporterade i tågkupé till Södertälje. Jag nämner detta blott för att ange lite av de problem man står inför, när man ska göra ide- eller temautställningar med små resurser – för en konsthall som inte bara vill vara passiva mottagare av färdigbyggda utställningar från riksorganisationer eller från något av våra statliga museer.
Året sjuttiotre avslutade Konsthallen med dels en redovisning i skisser och modeller av monumentalkonstverk, som påbörjats eller färdigställts under året i Södertälje, och dels en experimentell utställning i samarbete med den parisiske konstkritikern Beatrice Parent. För detta södertäljeinitiativ hjälpte Beatrice Parent oss med att välja ut ett trettiotal europeiska konstnärer, som i sitt konstskapande även arbetade med fototeknik. Hon dokumenterade också utställningsidén i en intressant essä skriven speciellt för södertäljekatalogen. Alla konstnärerna svarade ja på vår inbjudan, och utställningen kommer i något förändrad form att gå vidare ut i Europa.
Första utställningen i år är ett exempel på våra nordiska kontakter. Det aktiva Galleri F 15 i Moss, Norge, tackar vi för hjälp med valet av utställare. Det är inte någon stor visning av norsk konst i dag utan mera en presentation av nya tendenser i den unga konsten, förmedlade av några konstnärer som speglar nyromantiska och nyrealistiska riktningar i dagens Norge. Om Södertälje konsthall i de närmaste årens hårda ekonomiska läge inte i samma utsträckning kan uppehålla internationella kontakter, så vill jag hoppas att de nordiska kan resultera i självständigt arrangerade utställningar även i fortsättningen.
Att Södertälje kulturnämnd beslutat att fr o m 1974 inrätta en intendenttjänst för konst- och utställningsverksamheten bekräftar att kommunen vill satsa på den konsthallsverksamhet vi startade 1968. Den blir nu en avdelning liksom musei-, biblioteks och teater-musik-filmverksamhetens avdelningar och initiativ beroende av kulturchefens erfarenhet eller utbildning. Personligen känns det för mig mycket tillfredsställande och glädjande att utställningsverksamheten som under mina första två år i Södertälje blev mycket omdebatterad och av många t o m, enligt artiklar och insändare, ”avskydd” och ”hatad”, därmed är både accepterad och förankrad i den stad som jag upplevt som min under sex spännande år med stark satsning på kulturaktiviteter 1968 t o m 1973.
